Vi har haft en negativ trend i Travsverige i 20 år. Men vi måste tro att vi kan vända trender. Och det måste vi göra de närmaste åren. Det budskapet gav Anders Källström, ordförande i Svensk Travsport vid Travhästägarnas årsmöte den 3 maj.
– Publiken är viktig för oss. Den är både en rekryteringsplats och attraktionskraft. Men våra anläggningar är anpassade för en annan verklighet. Vi har anläggningar som såg sina bästa dagar redan för 20-30 år sedan, sa han.
Nästan 90 procent av spelet är digitalt idag. Man kan tycka vad man vill om den digitala utvecklingen, men Anders Källström konstaterade att det är den utvecklingen vi har.
– Vi måste se oss själva i den och inte säga att det var bättre förr. I stället måste vi fundera över hur vi själva kan skapa anläggningar som ligger rätt i tiden och som attraherar nya människor.
Anders Källström har räknat ut att det sista fysiska travloppet i Sverige går år 2057 om den nedåtgående trenden fortsätter. Vid samma tidpunkt kommer ATG att ha fantastiska digitala hästar som vi kan spela på. Och då behövs inga fysiska hästar.
– Men det är inte det som är vår grej. Vår grej är sporten, sa Anders Källström.
Bästa hästmaterialet vi haft
Han menade att travsporten tagit rygg på ATG alldeles för länge och inte förstått vad som är kärnan i det vi håller på med.
– Hästmaterialet är det bästa vi haft historiskt sett, både på varm- och kallblodssidan. Att vi äger ett spelbolag som ger oss cirka två miljarder kronor per år och som vi får använda för vår sport är något alla andra sporter är avundsjuka på.
Anders Källström drog paralleller med ishockeyn, SHL och hockeyallsvenskan, som har haft publikrekord i år. Och det är arenainvesteringarna som gett resultat.
– Det har investerats ungefär fyra miljarder kronor i arenorna de senaste 20 åren. Där har vi mycket att lära för att lyckas.
Det handlar om att travet måste skapa sin egen framtid. Och den viktigaste gruppen är de aktiva, de som utövar sporten.
– Det har alltid varit människorna som jobbar med hästen som varit förutsättningen för sporten.
Hur blir man hästägare?
Anders Källström tog också upp frågan om hur svårt det är att bli hästägare. Det finns ingen enkel väg.
– Är du ny i den här sporten är det svårt. Vi är alldeles för introverta inom travet. Nog borde vi kunna hitta en väg för hur man enkelt kan bli hästägare.
Som nummer två kommer anläggningarna. Hur kan vi anpassa anläggningarna till den verklighet som finns lokalt och regionalt?
– Vi skulle behöva investera runt tre miljarder kronor de närmaste tio åren – pengar som ju inte finns. Men tillsammans skulle vi kunna skapa ett ramverk som gör att vi gemensamt kan klara en toppfinansiering för en investering. Vi skulle behöva riva, bygga om och bygga nytt för att attrahera publik.
Gemensamma annonsplatser
Anders Källström tog också upp vikten av samordning bland banorna, något som inte finns idag. Om en annonsör vill köpa en annonsplats på samtliga banor runt om i hela landet, så går inte det.
– Nog vore det väl tusan om inte någon skylt bland alla de som sitter på travbanorna, skulle kunna vara till för gemensam annonsering. Men där är vi inte.
Anders Källström berättade att hockeyn varit igenom samma sak. Men att man till slut insåg att det är tillsammans man är stark. Från nästan ingenting får nu SHL-lagen cirka 45 miljoner kronor vardera via de centrala avtalen.
– Travet är på stenåldern där, sa Anders Källström.
Dessutom görs ungefär samma saker på varje banor – det köps in grus, maskiner, el, dryck….
– De enda som tjänar på att vi jobbar på 33 olika sätt är leverantörerna. De flesta är nationella och kan spela ut de olika banorna mot varandra.
– Det handlar inte om att ta bort den lokal kraften. Tittar man exempelvis på MoDo Hockey så är 60 procent av deras ekonomi lokal och 40 procent central.
Behöver anpassa oss till verkligheten
Som nummer tre i listan för att förändra framtiden är publiken och spelarna.
– Vi ligger hästlängder från många andra sporter. Det har varit många diskussioner inom travet kring biljetter via Tickster och hur besvärligt det är. Men vi lever i en helt ny verklighet. Vi måste hitta vägar där vi kan få kontakt med människor i den digitala värld de lever i idag – före, under och efter evenemang.
Hästägarkortet är ett bra exempel på hur travet lyckats och i år kommer det att finnas mellan 17 000- 18 000 hästägarkort.
STL Sommar är den största satsningen som gjorts gemensamt inom travsporten. Ett sätt att gemensamt lyfta travets bästa tid från Elitloppet till Derbyt.
– Under STL Sommar ska vi kunna redovisa publiksiffrorna efter varje travdag så att vi får en tävling mellan banorna i Sverige om vem som lyckas locka mest publik.
Sist men inte minst tog Anders Källström upp frågan om ekonomin och den underbalanserade budgeten ST har i år.
– Vi måste förbereda oss på vad som händer sen. Vi kommer att ha ett antal tuffa år framför oss. Det är lätt att peka på ATG men vi måste fråga oss själva vad vi kan göra och inte hela tiden peka på någon annan.
Text: Anne Adre-Isaksson
